2013-03-08 06:22:00

Keynote-talare

Torvmarker i det globala kolkretsloppet och dess roll som modifieringsmedel

Nigel T. Roulet, James McGill, professor i biogeovetenskap
Department of Geography and the Global Environmental and Climate Change Research Centre, McGill University, 805 Sherbrooke St. W., Montreal H3A 2K6 Canada (nigel.roulet@mcgill.ca)

Sammanfattning

Torvmarkernas roll i klimatsystemet går tillbaka till deras påverkan på det globala kolkretsloppet – närmare bestämt ekosystemets nettoutbyte av CO2 och CH4. Beräkningarna varierar betydligt men nordliga torvmarker lagrar mellan ca. 20 och 30% av jordens markbundna kol och svarar för mellan ca. 5 och 15% av de årliga utsläppen av CH4 i atmosfären.

Det långsiktiga avlägsnandet av CO2 och utsläpp av CH4 från torvmarker tyder på att de kan representera en minskning med -0,5 W m-2 i global strålningsdrivning i det holocena klimatet (ekvivalent till ca. 10 till 20% av antropogen klimatdrivning sedan ungefär 1700). Dessa beräkningar baseras på stor osäkerhet då takten och omfattningen i ekosystemets biogeokemiska cykler måste stämma överens med livstiden och de radioaktiva egenskaperna hos minst två (CO2, CH4) och eventuellt tre (N2O) växthusgaser.

Att förstå processen som reglerar utbytet av CO2 och CH4 tillräckligt bra för att simulera torvmarkernas respons på miljöförändring, såsom direkta och indirekta klimatkonsekvenser och/eller landsomfattande förändringar, är inget trivialt problem. Dessa beräkningar kräver inte bara bra beskrivningar av strukturen och funktionen hos ekosystemets biogeokemi utan också en lika god beskrivning av de fysiska egenskaperna i energiutbyte och hydrologi. Relativt små förändringar i fuktlagring (5-10%) och temperatur (2-3 ˚C) kan leda till stora förändringar i ekosystemets produktion och respiration. Beständiga förändringar i fukt (t.ex. förändringar i vattenlager på ±5-10 cm) kan ändra växtsamhällsstrukturen som leder till förändrad omfattning av CH4-utbytet. Integrerade energi-vatten-biogeokemiska torvmarksmodeller behöver ta hänsyn inte bara till förändringar i ekosystemets funktion utan också ekosystemets struktur – dvs dynamiken i torvmarkernas funktionella växttyper behövs för att bedöma torvmarkernas framtida roll i ett förändrat klimat.

Många torvmarker har en viss självreglering. Homeostasgränserna kan överskridas om miljöförändringen sker för snabbt och/eller är för stor. En central fråga i torvmarksforskning är om klimatförändringarna kommer att driva torvmarkerna bortom deras självregleringsgräns. Vissa förändringar, som att permafrosten smälter, riskerar mycket snabbt slunga iväg torvmarkerna på en kurs som kan orsaka en övergång till olika former av torvmarker med helt andra strukturer och funktioner.

Strategi för ansvarsfull torvmarksförvaltning – vilken nu och vilken härnäst?

Jack Rieley, Chairman Scientific Advisory Board, International Peat Society
University of Nottingham, Storbritannien, jack.rieley@btinternet.com

Sammanfattning

International Peat Society (IPS) har aktivt verkat för en ”Wise Use of Peat and Peatlands” (klok användning av torv och torvmarker) sedan den 10:e internationella torvkongressen i Bremen, Tyskland, 1996. 1997 inledde IPS en dialog med International Mire Conservation Group (IMCG) om frågor av gemensamt intresse och angelägenhet. Surwold-deklarationen från 1997 och Freising-deklarationen från 1999, fastställde 12 inledande ämnen för diskussion, där klok användning var det viktigaste och ledde till publikationen av den gemensamma IMCG/IPS-boken ”Wise Use of Mires and Peatlands: Background and Principles including a Framework for Decision-making”, utgiven av Hans Joosten och Donal Clarke. Kopior av boken om klok användning distribuerades till delegater som deltog i Ramsar CoP8 i Valencia, Spanien, 2002. IPS, IMCG och andra icke-statliga organisationer för våtmarker (Wetlands International och IUCN, Nederländerna) möttes igen i Freising, Tyskland i en parallell aktivitet och nådde en överenskommelse om ett policydokument, ”Global Action for Peatlands (GAP)” som presenterades för Ramsar Standing Committee för att tas med som en resolution i Valencia CoP. Denna godkändes i princip och modifierades därefter innan den godkändes som Resolution VIII.17 av CoP8. Det övergripande målet för denna är att uppnå ett erkännande av vikten av torvmarker för bevarandet av den biologiska mångfalden, lagring av vatten och kol och främja dess kloka användning, bevarande och skötsel. En ”Coordinating Committee for Global Action on Peatlands (CC-GGAP)” etablerades av Ramsar för att färdigställa en handlingsplan som ger prioriterade insatser och uppmuntrar internationella organisationer och andra intressenter att förbereda eller förbättra deras egna planer.

CC-GAP må visserligen slutat vara aktivt men dess arbete inspirerade IPS till att ta initiativet att främja möten för intressenter som ledde till Strategy for Responsible Peatland Management (SRPM) 2010. Nu är utmaningen hur denna strategi ska användas som en plattform för certifieringen av torvmarker och torvprodukter genom att färdigställa praktiska kloka användningsprinciper för olika sektorer och uppnå hållbara försörjningskedjor. European Peat and Growing Media Association (EPAGMA) och International Peat Society (IPS) samarbetar mot certifiering av ansvarsfull torvproduktion och för att etablera allmänna internationella standarder, där SRPM är det första steget. Framtiden är lovande! Denna presentation kommer att fastställa prioriterade insatser för att integrera principer för ansvarsfull förvaltning för torv- och torvmarksaktiviteter på lokala, nationella, regionala och internationella nivåer och inleda en diskussion om hur detta kan införas i samförstånd med intressenter.

Reglering av torvmarksresurser – ett nationellt svenskt perspektiv

Föredrag av ledande kompetens inom departement/regering – ännu inte bekräftat! 

Utmaningar och utsikter för industrin inom torv och odlingsmedier – att gå i spetsen för ansvarsfull förvaltning av resurser

Norbert Siebels, Chairman of the European Peat and Growing Media Association (EPAGMA)
VD, Klasmann-Deilmann GmbH

Sammanfattning

European Peat and Growing Media Industry (EPAGMA) är en viktig bidragsgivare för hållbarhet i modern hortikultur. Det representerar en industri med €1,3 miljarder årlig omsättning som svarar för 11 000 arbeten inom EU. Torvindustrin är även en central aktör i strävan att säkerställa energiförsörjningen i vissa regioner i Europa. Industrin utmanas varje dag av miljö-, ekonomiska, och samhällsfrågor samt frågor avseende produktkvalitet och vi är skyldiga att ta itu med dessa frågor. EPAGMA och dess medlemmar inser till fullo sitt ansvar. Vi strävar efter att gå i täten i utvärderingen och kontinuerligt förbättra en ansvarsfull torvmarkskötsel för att stödja produktion av torv och odlingsmedel som leder till högre miljökrav och hållbar industripolicy. EPAGMA är i detta avseende engagerad i att främja de unika torvegenskaperna som odlingsmedlets huvudbeståndsdel i hortikulturell växtproduktion och den ansvarsfulla användningen av torv som en lokal energikälla. Mot denna bakgrund stödjer EPAGMA genomförandet av IPS’ ”Strategy for Responsible Peatland Management” av medlemmarna och industrin som helhet.

EPAGMA har kodifierat sitt engagemang för de bästa miljömetoderna inom en frivillig uppförandekod, vilken alla medlemmar ska följa på ett ansvarsfullt sätt. Koden är utformad för att övervaka industriella torvproduktionskedjor och gradvis öka kvaliteten på odlingsmedlens beståndsdelar. EPAGMA kommer med ett stegvis tillvägagångssätt att etablera en stark teknik som säkerställer att koden följs, för att garantera högre kvalitet för konsumenter och konstant höja miljökraven för torvproduktion.

EPAGMA har också beställt en Life Cycle Assessment (LCA) av huvudbeståndsdelarna i odlingsmedel för att utvärdera deras miljöpåverkan och ge ett redskap för att främja ansvarsfull torvmarkskötsel inom industrin.

Dagens och framtida debatter om användning av torv för hortikultur kantas inte bara av beslut gällande den hållbara försörjningskedjan av torv utan också av radikala tillvägagångssätt för att fasa ut användningen av torv i hortikultur. Detta är våra utmaningar - för torven och odlingsmedelsindustrin utan också för den hortikulturella industrin.

Slutligen är en av EPAGMA:s huvudsatsningar att försöka finna lösningar för den ökade mångfalden av lagar och regler bland EU:s medlemsstater, som t.ex. märkning, emballering och administrativa krav, för att höja den fria rörligheten och insynen av odlingsmedel. Detta skulle skapa ett viktigt ramverk för att diskutera vidare gemensamma ansträngningar för att maximera industrins hållbarhet.

Första presentation av PEATART, en ny sorts torvkonst, under 14:e internationella torvkongressen

”Den visar att torv kan vara i balans!”

PEATART är ett initiativ av Dioni ten Busschen som fascinerades av torv under sina besök vid estländska myrar år 2010. Hon har varit porträttmålare i över 25 år och har på senare tid lyckats utveckla en metod för att skapa skulpturer av torv.

Under kongressen öppnas en utställning, omgiven av en torvmosse, som berättar den fantasifulla historien om innevånarna i Soosaare, ett litet samhälle i centrala Estland. Här kommer det också att visas skulpturer av händer, byster och andra delar av kroppen gjorda i torv. Privatpersoner kommer också få tillfälle att stå modell för en fotografering om de vill beställa sin egen byst av torv.

PEATART introduceras av Sphagnum Products B.V. För mer information gå gärna in på www.peatart.com